BRUNSTIG HINGST?

Quartzo - konverteringens mästare, som får oss 2-bentingar att se ut som frågetecken, ganska ofta.
Hans sista drag har ställt till det ordentligt. Från att förnöjsamt ingått i det lilla grabbgänget som består av fyra mycket trevliga vallacker, har han nu totalt tagit avstånd till två av dom.
Min hyresvärd messade mig en tidig morgon och berättade att Quartzo hade jagat hennes hästar som en rabiat taliban hela natten. Hon blev tvungen att dela på dom innan avfärd till jobbet.
Skyndade mig dit för att bli övertygad o det gick snabbt, Q attackerade m. bakåtstrukna öron o blottade tänder när hans forna vänner så mycket som närmade sig den hagdelande tråden.
Som matte blir man förskräckt och ledsen speciellt när man inget begriper, att han ställer till sån oreda.
Jag satt igång o funderade, och funderade som en annan Baltazar..............
Den enda förklaring jag kan se är att Q drabbats av ett enormt testosteronpåslag eftersom det på ena sidan tråden befinner sig fyra små ljuvliga brunstande ston.
Han har de sista två åren levt utan närkontakt med det andra könet. Provade när han var ny hos oss mig att låta honom få dela hage med några ston, men där fick jag genast tji eftersom han snabbt som ögat klättrade upp på damerna. Att han var hingst ända till dryga åtta år, bidrar säkert till hans stora intresse.
Tackar min lyckliga stjärna att han inte är det minsta hingstig mot mig, han är lika go, glad och intresserad i vårt umgänge. Att han fortfarande gärna har lille Harald vid sin sida tror jag beror på att Harald är lägst i rang o därför upplever Q inte honom som något hot. Känner ett obehag, ungefär som när ungarna var små o hade gjort nå dumt, man känner sig lite skyldig, eftersom Q:s beteénde skapar en del extrakrångel för min snälla stallvärd. Vet att känslan är ologisk men den finns där ändå. Inser att hans nuvarande sinnestillstånd även blir jättejobbigt för honom. I ett desperat försök att dämpa hormonerna for jag på Travshoppen för att köpa det sedan länge beprövade Munkpepparn. Men se, det fanns inte, däremot hade dom en hel hylla med Hokus-Pokus-medel, bl.a en burk som det stog till "brunstiga hingstar" på. Enligt affärsinnehavaren var det precis den jag behövde (ante det när jag såg prislappen) när jag förklarat situationen. 600 kr. fattigare for jag hem med burken med ett litet hopp om ett lite lugnare Krokjala, utan hingstar. Nu har Q mumsat pulvret en vecka, o ingenting händer..........
En gång hingst alltid hingst? eller

Min Hjälte

Fick ett hjärtevärmande samtal häromdan.
Det var en tjej som bor granne med våra fyrbentingar som med darr på rösten ville berätta vilken liten hjälte Quartzo är.
I vår grannflock går Q.s gamla kompis, lilla skäck ponnyn Bruno.
Bruno har haft det väldigt jobbigt i sin flock, hackkyckling som han blivit har han varit ständigt jagad, biten o sparkad. Det har varit helt hjärtskärande att se den lilla kraken. Efter några dygns jagande orkade Bruno inte mer, så han tydde sig så gott det gick med dubbeltråd emellan till sin gamla pålitliga kompis Q.
Q tog uppdraget på fullaste allvar o ställde sig så nära Bruno som möjligt o där stod han o vaktade Bruno så att han kunde lägga sig ner o sova. Q var själv så trött att han höll på att ramla på näsan flera ggr. då tittade Bruno förskräckt upp på sin "storpappa", men Q gav honom en lugnande blick så att han kunde fortsätta sin välbehövliga sömn. Det här upprepade sig många dagar i följd, till Bruno var så pass utvilad att han orkade umgås med sina antagonister igen.

Tycker att Quartzo borde få en bragdmedalj