Efter att vigt mitt liv som brukshundsinstruktör under en 10-års period, har jag blivit väldigt fascinerad av pedagogik, hundpsykologi, o praktisk träning.
När "hundandet" övergick till "hästande" insåg jag ganska snabbt att mycket av det jag använt mig av under utbildning av hundar gick precis lika bra att överföra i hästvärlden.
Har alltid försökt att söka vägar som tilltalar mig, utan att fastna i fållan som exakt talar hur man ska göra.Därför när jag på ett tidigt stadium i hästbranchen fick höra talas om NH, spetsade jag öronen.Insåg snabbt att det här var den bit som saknades, både hos ridskolan o hos oss fritidsryttare.
Försökte en gång för länge sedan få till en clinic i ämnet på Timrå hästsportförening, men förslaget röstades snabbt ner, för såna "konstigheter" håller man inte på med, på "seriösa" anläggningar.
Läste vad jag kom över i ämnet, och tyckte att det där med " seven games" verkade vara ett roligt sätt att jobba med sin häst. Min lilla Smula fick bli försöksobjekt. Dom här lekarna, använde jag mig av ofta. Antagligen blev allt arbete helt galet o alldeles tokigt eftersom jag bara läst innantill hur man skulle gå till väga, o aldrig sett dom praktiserats Smulan var en väldigt klok dam som snabbt begrep vad det var jag ville, så även om ni som är invigda säkert skulle få er ett gott skratt om ni hade sett oss, så funkade det för oss.
Det primära syftet att "teamworka", o känna tillit funkade för oss.
När jag så för inte så länge sedan fick syn på Elisabeths blogg o såg hur hon arbetade med sin häst kände jag direkt att JAAAA , jag vill också.
Parelli var (är) en ouppslagen bok för mig.
Gick med i savvyclub med stora förväntningar. Fick mitt första paket med Horsenality, kastade mig över materialet och stötte genast på patrull.Min dammiga gymnasie engelska visade sig vara nästan oanvändbar. Fick sitta o slå i ett lexikon för att klura ut vad många av orden betydde. Men roligt var det, speciellt att fylla i diagrammen över min hästs personality.
När jag efter mycket övervägande placerat ut Quartzos prickar i cirklarna, damp mycket lämpligt den första parellifilmen ned i min brevlåda.Det kändes som en högtidsstund, när jag äntligen fick kura ner mig i soffan för att beskåda mitt livs första praktiska undervisning i ämnet.
När avsnittet med flest Quartzoprickar dök upp, anlände patrull nr:2. skivan klappade ihop o la ner, det gick inte att få se nå mer- kände mig väldigt besviken o blåst.
Med Parellifilm nr:2 dök även patrull nr: 3 upp , CD-skivan var ospelbar, har provat den på olika spelare.
Jag är ingen teoretiker, och känner därför att jag saknar verktygen för att komma igång.
Tror fortfarande på Parellimetoden, men nu känns det ganska hopplöst.
Skulle vilja ha ett mer strukturerat kommaigång-program, och gärna ha någon invigd vid min sida.
Så här från utkanten kan jag även känna en amerikans religiositet över det hela.
Lite väl mycket glättighet, så inni vassen trevligt, o gemytligt, lite Jehova över det hela.
Men så känner väl många oinvigda före frälsningen
.
.
När "hundandet" övergick till "hästande" insåg jag ganska snabbt att mycket av det jag använt mig av under utbildning av hundar gick precis lika bra att överföra i hästvärlden.
Har alltid försökt att söka vägar som tilltalar mig, utan att fastna i fållan som exakt talar hur man ska göra.Därför när jag på ett tidigt stadium i hästbranchen fick höra talas om NH, spetsade jag öronen.Insåg snabbt att det här var den bit som saknades, både hos ridskolan o hos oss fritidsryttare.
Försökte en gång för länge sedan få till en clinic i ämnet på Timrå hästsportförening, men förslaget röstades snabbt ner, för såna "konstigheter" håller man inte på med, på "seriösa" anläggningar.
Läste vad jag kom över i ämnet, och tyckte att det där med " seven games" verkade vara ett roligt sätt att jobba med sin häst. Min lilla Smula fick bli försöksobjekt. Dom här lekarna, använde jag mig av ofta. Antagligen blev allt arbete helt galet o alldeles tokigt eftersom jag bara läst innantill hur man skulle gå till väga, o aldrig sett dom praktiserats Smulan var en väldigt klok dam som snabbt begrep vad det var jag ville, så även om ni som är invigda säkert skulle få er ett gott skratt om ni hade sett oss, så funkade det för oss.
Det primära syftet att "teamworka", o känna tillit funkade för oss.
När jag så för inte så länge sedan fick syn på Elisabeths blogg o såg hur hon arbetade med sin häst kände jag direkt att JAAAA , jag vill också.
Parelli var (är) en ouppslagen bok för mig.
Gick med i savvyclub med stora förväntningar. Fick mitt första paket med Horsenality, kastade mig över materialet och stötte genast på patrull.Min dammiga gymnasie engelska visade sig vara nästan oanvändbar. Fick sitta o slå i ett lexikon för att klura ut vad många av orden betydde. Men roligt var det, speciellt att fylla i diagrammen över min hästs personality.
När jag efter mycket övervägande placerat ut Quartzos prickar i cirklarna, damp mycket lämpligt den första parellifilmen ned i min brevlåda.Det kändes som en högtidsstund, när jag äntligen fick kura ner mig i soffan för att beskåda mitt livs första praktiska undervisning i ämnet.
När avsnittet med flest Quartzoprickar dök upp, anlände patrull nr:2. skivan klappade ihop o la ner, det gick inte att få se nå mer- kände mig väldigt besviken o blåst.
Med Parellifilm nr:2 dök även patrull nr: 3 upp , CD-skivan var ospelbar, har provat den på olika spelare.
Jag är ingen teoretiker, och känner därför att jag saknar verktygen för att komma igång.
Tror fortfarande på Parellimetoden, men nu känns det ganska hopplöst.
Skulle vilja ha ett mer strukturerat kommaigång-program, och gärna ha någon invigd vid min sida.
Så här från utkanten kan jag även känna en amerikans religiositet över det hela.
Lite väl mycket glättighet, så inni vassen trevligt, o gemytligt, lite Jehova över det hela.
Men så känner väl många oinvigda före frälsningen
.
.
Men visst kan man annama något utan att bli "frälst"? :) Jag känner lite lika inför Parelli och även den akademiska läran.. Båda sakerna tilltalar mig, men blir samtidigt lite avskräckt för att man måste leva som man gjorde på under barocktiden eller jubla Parelli i kör med alla andra... Jag läser och kollara det jag kommer över, saknar precis som du lite handledning, men men... Tar väl bara lite längre tid... :) Ha det!!
SvaraRaderaDu är mer än välkommen i vår lilla "frälsta" skara. Det har blivit lite dåligt med "Parelli-helger" på sistone, men vi ska väl dra igång det snart igen.
SvaraRaderaDå går det jättebra att bara komma och titta om du skulle vilja det. :-)
Sen har vi mailat David Lichman (5-star Parelli instruktör), som troligtvis kommer hit i juli nästa år och har en clinic.
Och är det några funderingar ang träning så har vi några av damerna som kan förklara det mesta som du undrar över.
Rosa är tyvärr i england, annars brukar hon åka runt och hjälpa till. Hon kommer hem efter nyår (hoppas vi).
Så varmt välkommen :-D
Tack snälla Nypan.
SvaraRaderaKommer mer än gärna o kikar på er när det är dags för träning igen.
KERSTIN
SvaraRaderaHar aldrig funderat över att vi AR ryttare också framstår som lite egensinnga ;) men så kanske det är.
Tycker väl tvärtom att vi är enormt avslappnade.
Det är klart att man behöver ju inte ha Bendt Branderup som en guru även om hans träningsätt verkar vara väldigt förnuftigt.
Å det där med hattar o kjolar ser i alla fall jag bara som en kul grej, ibland.
Det finns liksom inga krav på utrustning, man använder det hästen o ryttaren trivs med.
Ska ändå verkligen försöka fördjupa mig i Parelli-tjosandet, tror att det är ett utmärkt komplement till övrig ridning.
MÅ SÅ GOTT/ kram
Tycker också att AR är en "rätta" läran, mjukt och fint och en tanke bakom allt, samma med Parelli. Var och kollade på Monty i Umeå, en av mina dåvarande hästar var uttagen... INTE imponerande, tvärt om en STOR besvikelse. Men glad at jag fick se honom live. Har varit med för Eva Jälmbrant och Järnåker (tappade förnamnet..). Super duper kul och intressant!! Synd bara att pengarna inte räcket till för allt man vill göra!! :)
SvaraRaderaHar du fått någon skiva att fungera?! Funderar att gå med i Parelli, men det blir ju en slant/månad...