På läger i en stekpanna

Q o jag på väg till dagens övningar När vi går över Lögdöbron får vi syn på det här plaskande gänget

För att ära den publikfriande Lögdödagen, klädde sig Kristin o fröken Katrin i sina finkläder

Fina Lisa och Lukas blev förstårs också en publikmagnet

Så var årets "husmorsläger" avverkad. En otrolig hetta "lägrade" oss i 4 dagar, det har verkligen känts som att rida i en rykande het stekpanna med höga kanter, då inte en enda vinpust kom åt oss på ridbanan. Solen var inte bara varm utan den brändes rejält - phu!
Men varken ryttare eller hästar klagade, eftersom det som vanligt var så roligt, mysigt och stimulerande Som tur är har vi Ljustorpsån på promenadavstånd, och den "befolkades" kan jag säga. Det var ett evinnerligt rännade av ryttare o hästar ner till den svalkande ån.
Att jag ridit åtta pass de sista 4 dagarna, känns litegrann i "gammkroppen" , tror att även kära Q som jobbat så bra har lite träningsvärk.
Lägerstämningen ifann sig snabbt, lugn och fokusering, varvat med fnitter och kalorier.
De mest upprörande upplevelserna stod Q för, först fick han tjusig på- hälsning i sin hage av ett litet nätt fullblodsto i högbrunst, han blev lite till sig i trasorna eftersom han varit hingst så länge i livet. Matten till stoet tyckte att det var synd att han inte hade bollarna kvar.
Andra gången jag fick lite hjärtflimmer var när Q, rymde ur stallet o drog till herrgårdsparken för att käka vitklöver, han tyckte nog att han passade väldigt bra in i den miljön ;)
Tror eller vet att även åhörare, tyckte att vår kurs var kul o stimulerande att kika på.
De deltagande hästarna var från 2 till 21 år, och i fem olika raser. Därför blev träningspassen högst varierande. Från den lilla 2-åringens lyckade försök att i kapson gå böjd på voltspår, små
snälla försök till skolor med bogarna på plats. Till "gammhästarna" som fick prova på att bli ridna i enbart halsring. Ingen vanlig NH ridning , utan även där med böjning, ställning o skolor, vilket fungerar utmärkt på de skolade hästarna som är vana att lyssna på våra vikthjälper.
Vi vanliga dödliga övade mycket på längning, samling i skolor med stora krav på bogarnas placering och längning framför manken.
Sista dagen när våra hästar var uppmjukade blev det till vår stora glädje mycket galoppträning.
Våran fröken Katrin Wallberg är en enorm hjälte som stog i stekand sol 8-10 timmar om dagen, o ändå har ett engagemang som inte är av denna värld. Hon brinner för oss allihopa.
Man såg tydliga resultat hos ekipagen efter 2 dagar o på den 4:e var resultaten helt lysande.
Det är dyrt att träna men det är värt varenda "sekin". Katrin har förmåga att ge en de små nycklarna man aldrig skulle hitta själv. Önskar mig verkligen en alldeles egen hopfällbar Katrin i fickan att ta fram varje gång Q o jag ska träna. Som ni hör är jag såå jättenöjd med resultatet av vårt läger. Tyvärr har mina nya nycklar en viss tendens att försvinna eller åtminstone blekna med tiden.
Men som tur är är det dags igen i slutet av augusti- längtar redan!

Bilderna har jag lånat av Kristin Nordling- Tack!

Planer som gick i lås nästan....

Efter att ha gosat med maken, var det dags för den planerade morgonpromenaden i solig skog med glada hundar

Några timmars pyssel med Quartzo alias
Darth vader fick smaka sommar primörer

En frisk vind tog iväg oss på en härlig kryssbog. Men då började det att åska, så seglingen fick ett abrupt slut. Upplever att metallmasten som pekar upp i skyn, formligen ropar efter blixten. Så jag tvingar kapten att snabbt angöra första bästa brygga.

Närmsta grannar blev en Skarv holme.

Dessa fascinerande fåglar med oförtjänt dåligt rykte, levde rullan.

Känslan av fotbolls VM, infann sig, då dom trumpetade som en värsta vuvuzela-publik.

Lagomt till grillningen anlände det sedvanliga midsommarvädret, så det blev till att grilla under paraply, men man har ju vanan inne, så "nema problema"

Vi fick kura skymmning i båten. Så mitt efterlängde midsommarsällskap fick bli blöta hundar och.....

och Husse-Kapten.
Vi spelade lite T.P och några plumpar och det måste väl få räknas som spel.

Vi fick i alla fall avsluta midsommarafton med att ära solen med vår närvaro till den försvann bakom bergen. Är tacksam över en härlig dag, även om allt inte blev precis som jag planerat .









SKEPP O HOJ!

GLAD MIDSOMMAR!

Ta dagen som den kommer, säger den lediga och visa.

För mig som är en stor midsommaranhängare, tycker jag att den helgen är årets höjdpunkt.

Upplever ett ljuvligt, romantiskt skimmer. Naturen visar upp hela registret av ögonfröjd.

Människor är glada i sin varande eller kommande semester. Djuren i skogen och i hagarna verkar må som bäst. Det finns all anledning att fira.

Därför vägrar jag att ta dagen som den kommer i alla fall den kommande helgen.

Planerar så gärna! Går planerna i lås får jag

vakna med en frisk kropp med sol o fågelkvitter och med en varm gosig man vid min sida.

2 kalla hundnosar som pockar på långpromenad i den sommarskrudade skogen.

En lååång frukost med fil & jordgubbar.

Flera timmars umgänge med min vita springare.

En härlig och hett efterlängtad (förra sommaren satt kapten i rullstol) seglats i friska vindar.

En middag i glada vänners lag med de sedvanliga tillbehören, fortsättning med lekar och spel ute i naturen. Avslutar gärna natten med vindrickar fnitter på en strand, ända till solen försvinner.

Kryper till kojs i en skönt vaggande båt.

För att få uppleva min drömdag krävs lite planering, och det är det jag precis gjort.

Så kära vänner, hoppas att ni får samma underbara midsommarafton som jag tänker ha.

Se till att ära solen med er närvaro, så länge den är med oss.

MIN LJUVLIGA SOMMARHÄST HAR ÅTERVÄNT

I går var kära Q o jag ute o skrittade i en o en halv timme på LÅNG tygel, en stor bedrift av min eldiga Lusitano. Inte ett enda taktsteg, under turen.
Åååh vad jag njuter!!! nu är Q sig själv igen, den häst jag drömmer om hela mörka vintrarna.
Man hamnar i ett tranceliknande tillstånd när man kan känna en avslappnad, skönt frustande häst
lyckligt skritta vägen framåt.
Tja, framåt är väl att ta i. Quartzo har nån slags fågelhunds-gen i sig tror jag eftersom han gärna
gör slag från den ena sidan vägen till den andra. Han tycker mycket om att stanna o titta på utsikten, å det gör han ungefär var femte meter, han stannar o tittar ut över nejderna en stund, sen lufsar han vidare. Mitt tålamod får välbehövlig träning. När stressen överfaller mig, o jag tycker att det borde räcka att stanna åtminstone var 10 m. brukar jag tänka, att han varit utomhus i 3 av sin 13 år. han har samma erfarenhet som en väldigt ung häst o har massor att kolla upp å då blir jag lugn igen. Lite kul är det att man fått lära sig att hästar måste få kolla saker ifrån bägge håll för att båda hjärnhalvorna ska förstå. Tror inte Quartzo vet nått om det, för när vi vänder hemåt ökar han farten, skrittar i friskt tempo rakt fram utan att stanna. HEHE

LYCKLIGA HÄSTAR

Då var stolp uppsatt, tråd dragen, vatten påfyllt.
Så igår kväll fick "finpojkarna" provsmaka sitt sommarbete- YYYIIPPPIEEE

Från håglös till Jättepepp ! AR-träning i maj

Helena och det 4-åriga fullblodsstoet Tequila, en blivande fälttävlanshäst var med oss för första gången

Skifa en rutinerad dam som varit med sedan begynnelsen blir med ålderns rätt lite trött, när matte Gunnel har kört ett pass med henne

Kristina o hennes egenuppfödda Ást, ekipaget tillhör kärntruppen och har avlagt väpnarprovet och longerprov för Bendt Branderup. Sällan ser man en islänning i en sån suverän form

Tina o hennes nodiskille var med oss för andra gången. Han ska bli stark o smidig för att kunna springa fort på trave

Fina Lisa med sin fina Lukas (fredriksborgare) tränar skolor, samling o längning vid hand

Här kommer kamrat Carina , som drog igång den här träningsgruppen för en sisådär 6-7 år sedan. Hon rider sitt islandssto Gaeva som är 20+. Hon har också med sitt "nyförvärv" Karolinerhästen (PRE+nordis) Perlina 2 år, som för första gången deltog med bravur på kursen. Carina har avlagt väpnarprov o longerprov för Bendt Branderup

Nu håller tant (jag alltså) på att bli gammal och glömsk. Det är bara en månad sen jag tränade för Katrin, men hade redan glömt hur infernaliskt kul det är.

Så jag var ganska missmodig när jag skrittade ner Quartzo till fina Lögdö bruk på lördagmorgon.

Den sista tidens träning har inte gått nå vidare, vi har stått o stampat o inget särskilt har förbättrats. Det känns lite "skämmigt", när Katrin vill checka hur vi skött vår "läxa".

Varken jag eller Quartzo har varit särskilt taggade under en tid.

Vårt vardagsliv har fungerat utmärkt, men läxan har varit motig.

Öppnade vårt träningspass med att skylla på Quartzo, "ähh han kan aldrig slappna av, jag blir bara frustrerad av att försöka"

Ett solklart bevis för att hästar begriper mer än vad man tror fick jag genast bevis på, när vi startade vårt ridpass, Quartzo var såå lugn, fokuserad, och koncentrerad.

Å himmel o pannkaka, vad roligt det blev. Alla helgens 4 ridpass blev precis lika roliga.

Å ni vet hur man känner, hur man mjuknar i magen, o hjärtat slår några extra slag av lycka, när allt fungerar. Hade nog nästan samma känslor förra gången för en månad sen på Katrinträningen men det hade jag som drabbats av gammeln redan glömt.

Tänker nu visa lite bilder ifrån helgens övningar.

Schlåssa- är dålig på funktionerna, så bilderna kom först, men spelar roll???

Pssst. självklart är ingenting Quartzos fel, det är min egen fokusering som dallrar

Det är mycket nu...........

En stor grushög på gården som ska kärras ut, en sjuk hund som behöver lite extra omvårdnad, en våryster häst som ska tränas, spårträning med kompis hund, en båt som ska vårrustas, sommarhagar som ska stängas, ett hus som ska målas listan är oändlig.

Ett märkligt vårfenomen, när ljuset återvänder ska ärmarna kavlas upp, och det ska spottas i nävarna. Tänk att det verkliga livet kan pocka på så väldigt att man knappt hinner med det "världsviktiga" statuppdaterandet och bloggandet.
Jobbigt men lite småhärligt ändå.