En släng lappsjuka å alldeles för många O:n

Var på återbesök hos läkaren, han sjukskrev mig månaden ut, YES, i några bleka sekunder förträngde jag mina revbensbrott, som gör mig snabb som en vandrande pinne, o smidig som det omtalade kylskåpet. NÄ,NÄ,NÄ det här är inge kul längre.
Att passivt konstatera att det mesta i mitt liv för tillfället har ett stort O framför sig. Ni vet O-rastat, O-borstat, O-mockat, O-städat osv.
Dammråttorna sveper kring mina fötter o räcker ut tungan åt mig. Jag kan ingenting göra mer än smida planer på den stora hämnd jag kommer att ta vid "tillfrisknande".
Eftersom bilkörning är förenat med mycket plågor, undviker jag det ett tag till, alltså sitter jag isolerad i vår lilla stuga o tråkar. Försöker få igång en dialog med våra gamla hundar, men dom bara himlar med ögonen o rullar ihop sig åt andra hållet.
Försöker att göra nåt vettigt med tiden, läsa det där böckerna om ryttarens balans, titta på de enstaka Parelli filmer jag har, men det var ju det där med O:na, jag är så in baljan O-fokuserad, O-koncentrerad, O-motiverad.
Livet vore så mycket enklare utan all On. Men vänta bara, jag vet att dagen kommer då det kommer att gör O-ont, å då alla dammråttor lever ni farligt, men vänta nu, då måste jag ju rida, jobba, mocka, borsta osv. så dom kommer nog att överleva.

RODEOHÄST????

Här sitter man med ett knäckt revben o undrar vad i hela friden hände?
Min stallkompis o jag skulle ut på tur fredagkväll, men jag kom aldrig längre än till stallbacken.
Quartzo var orastad, bara riden 1 dag förra veckan pga. den ihärdiga kylan.
Det är i.f.s inte första gången det händer med de temperaturer som varit.
Q är ju ett energiskt fullblod, med mycket nerv, så orastad brukar han stå o piaffera medan jag klär på honom, han kan stå o "trampa" i en halvtimme om jag är "sekasam".
Sen brukar han utan min inblandning gå i passage bort till ridhuset, en skritttur på 15-20 min.
Visst kan han hoppa till o snurra runt om han träffar "monster" efter vägen.
Men hans utflippring i fredags var nåt helt annat. Jag hann ta ena stigbygeln o sätta mig i sadeln o sen BAR DET AV. De mest otroliga rodeoskutt, som skulle kastat vilken världsmästare som helst ur sadeln, fick mig att flyga som en vante. Först ett par meter ovanför sadeln o sen ner i den stenhårda marken. Helt uppenbart har jag nån sorts änglavakt, för jag hade inte knäppt hakbandet på hjälmen så den landade före mitt huvud. Nerslagsplatsen var ca 30 cm ifrån en stor traktorskopa. Vet inte vem jag ska tacka, men är väldigt glad över att jag inte landade på den, för då hade jag knappast suttit här idag. Tuppade av en stund men vaknade med ett gallskrik, för det gjorde h****tes ont överallt. Tillbringade fredagkvällen på akuten, där jag blev genomgådd som en gammal bil på besiktning. Nu är det ju som ni vet så att ont krut inte förgås så lätt, så kontentan av rymdfärden blev ett knäckt revben, o med det känner jag mig väldigt nöjd ;) MEN nu sitter jag ju här på kammaren o undrar VARFÖR det hände.
Skickade upp min kära make för att klämma o känna på Quartzos rygg, redan lö.morgon.
Självklart blir den första tanken att nått helt sonika gjorde jätteont när jag satte mig upp.
Funderar om han gått o spänt sin rygg den sista istiden? Eller är det helt enkelt bara så att han är lite galen. Är det så lär det ju inte bli bättre av att han blir oriden ytterligare en vecka.
Så fort den värsta värken gett med sig, tror jag att jag tar en promenad med honom bort till ridhuset o sitter upp där. FY VAD TRÅKIGT - är vi nu tillbaka på ruta ett- igen

NYTT ÅR, NYA ILLUSIONER.......eller

Tänk allt är sig likt, varenda januari är det dags för NYA tag.
Nya mål ska sättas upp.
Gammal som jag är börjar jag kunna det här, så det är väl bara att kopiera föregående
års målsättningar.

1) Lägga av med den fullständigt vidriga lasten att röka.
2) Bli smal o lätt som en sylfid
3) Träna allt som går att träna för att bli pigg o fräsch som en nyponros, eller i alla fall som en annan Magdalena
4) Utveckla min häst, så att vi kan angöra tävlingsbanorna o få domarna att tappa andan

Jag vet högt högt uppställda mål, men man ska ju sikta mot stjärnorna.

1) FAST det är ganska trevligt att röka, ni vet ju hur mycket vi kan smita undan o snacka lite härligt "skit"
2) FAST alla GI-recept ser såå goda o trevliga ut med chokladsmak i munnen, vet jag av erfarenhet att omletten kl.05.00 på 6:e dagen gör mig spyfärdig. Dessutom vet de flesta hästägare (utom Nypan som jag tror bor på ett gormet pensionat) att mat har låg prioritet.
Man blir glad om det råkar skräpa nån gammal brödskiva i skaffriet sen stall lampan är släckt.
Frukten har ju hästarna fått.
3) FAST visst skulle jag så småningom kunna cykla på jobbet, men då får jag ställa väckarn på 4, för hästarna måste ut först o energin behövs bättre till kvällens ridpass.
Man skulle ju kunna träna lite styrka o balans på pi latesbollen på kvällen framför tv:n.
FASTjag hinner aldrig titta på tv, möjligen på fredagar FAST då vill jag gärna ha ett glas vin, o kombinationen kan ju sluta hur som helst. Fast egentligen behövs bollen bättre för Quartzo träning.
4) FAST om inte ovanstående inte fungerar så fungerar inte den sista punkten heller.
FAST vad ska vi in på tävlingsbanan o offentliggöra alla mina brister för?

NÄÄÄÄ tror jag skippar illusionerna i år och tar till mig dagens citat istället:
I brist på bröd, ta en bakelse!

Portugisen har konverterat till isbjörn.....

Tror att Quartzo numer är överens med mig i mina funderingar "va f*n har vi denna iskalla världsdel att göra". Skulle det plötsligt "regna manna från himlen" är jag glad att Q har ett internationellt pass för då drar vi - söderut, kanske tillbaka till Q.s fädernesland

Med kylan avstannar det mesta. Gjorde ett tappert försök häromdan o red ut i 40 min. i 26 minusgrader, det var så kallt att jag ville grina en skvätt men det gick inte eftersom ögonfransarna var ihopklibbade av is. Trodde inte jag skulle överleva, men väl hemma visserligen helt utan fingrar o tår, lovade jag mig själv att slippa utsätta mig för dylikt när termometern visar mer än 20-.

Quartzo verkar i alla fall insett att så här är det i det nya landet, och har satt en helt makalös päls. Han är lurvig som en angorakanin, o alldeles ljuvlig att borra näsan i

Kan lova att han kan anta titeln : den mest långpälsade "lusen" i världen.

Tröstar mig med att vältra mig i härliga sommarbilder som jag gärna delar med mig av.

GOD JUL!

En innerlig önskan om en fridfull jul, med mycket "hästande".

Varma Kramar / mia

Mitt lilla förstånd räcker inte till Savvy....

Efter att vigt mitt liv som brukshundsinstruktör under en 10-års period, har jag blivit väldigt fascinerad av pedagogik, hundpsykologi, o praktisk träning.
När "hundandet" övergick till "hästande" insåg jag ganska snabbt att mycket av det jag använt mig av under utbildning av hundar gick precis lika bra att överföra i hästvärlden.
Har alltid försökt att söka vägar som tilltalar mig, utan att fastna i fållan som exakt talar hur man ska göra.Därför när jag på ett tidigt stadium i hästbranchen fick höra talas om NH, spetsade jag öronen.Insåg snabbt att det här var den bit som saknades, både hos ridskolan o hos oss fritidsryttare.
Försökte en gång för länge sedan få till en clinic i ämnet på Timrå hästsportförening, men förslaget röstades snabbt ner, för såna "konstigheter" håller man inte på med, på "seriösa" anläggningar.
Läste vad jag kom över i ämnet, och tyckte att det där med " seven games" verkade vara ett roligt sätt att jobba med sin häst. Min lilla Smula fick bli försöksobjekt. Dom här lekarna, använde jag mig av ofta. Antagligen blev allt arbete helt galet o alldeles tokigt eftersom jag bara läst innantill hur man skulle gå till väga, o aldrig sett dom praktiserats Smulan var en väldigt klok dam som snabbt begrep vad det var jag ville, så även om ni som är invigda säkert skulle få er ett gott skratt om ni hade sett oss, så funkade det för oss.

Det primära syftet att "teamworka", o känna tillit funkade för oss.
När jag så för inte så länge sedan fick syn på Elisabeths blogg o såg hur hon arbetade med sin häst kände jag direkt att JAAAA , jag vill också.
Parelli var (är) en ouppslagen bok för mig.
Gick med i savvyclub med stora förväntningar. Fick mitt första paket med Horsenality, kastade mig över materialet och stötte genast på patrull.Min dammiga gymnasie engelska visade sig vara nästan oanvändbar. Fick sitta o slå i ett lexikon för att klura ut vad många av orden betydde. Men roligt var det, speciellt att fylla i diagrammen över min hästs personality.

När jag efter mycket övervägande placerat ut Quartzos prickar i cirklarna, damp mycket lämpligt den första parellifilmen ned i min brevlåda.Det kändes som en högtidsstund, när jag äntligen fick kura ner mig i soffan för att beskåda mitt livs första praktiska undervisning i ämnet.
När avsnittet med flest Quartzoprickar dök upp, anlände patrull nr:2. skivan klappade ihop o la ner, det gick inte att få se nå mer- kände mig väldigt besviken o blåst.
Med Parellifilm nr:2 dök även patrull nr: 3 upp , CD-skivan var ospelbar, har provat den på olika spelare.

Jag är ingen teoretiker, och känner därför att jag saknar verktygen för att komma igång.

Tror fortfarande på Parellimetoden, men nu känns det ganska hopplöst.

Skulle vilja ha ett mer strukturerat kommaigång-program, och gärna ha någon invigd vid min sida.

Så här från utkanten kan jag även känna en amerikans religiositet över det hela.
Lite väl mycket glättighet, så inni vassen trevligt, o gemytligt, lite Jehova över det hela.

Men så känner väl många oinvigda före frälsningen
































.




.

Husets Vin...

Såg på Nypans blogg om hennes mycket lämliga vin, och tänkte att då måste jag få visa vinet som i högsta grad tilltalar mig. Vad det nu beror på?