måndag 1 februari 2010

SJÖSJUK till häst


Men var tog kaxigheten vägen? Har "gammeln" tagit över???
Har aldrig varit rädd för att rida bråkiga, bångstyriga hästar. Som ridelev under många år fick jag alltid ta de hästar som ingen annnan ville ha, det tyckte jag var roliga utmaningar.Har gjort en o annan vurpa, men haft turen att kunnat borsta av mig o sätta mig upp igen.Men nu, huva, huva, - igår promenerade jag bort med min dynamitgubbe till ridhuset igen.Red en halvtimme o bestämde mig sen av ren bekvämlighet (latmask) att rida hem.Quartzo marscherade på relativt avslappnad, på lång tygel. Om han var avslappnad, så var jag raka motsatsen. Mådde rent av illa, o kände mig yr av förskräckelse Satt bara o väntade på nästa explosion. Allt förtroende o den tillit jag börjat känna för lilla Q är som bortblåst.
Det är hårt att inte kunna lita på nån man älskar, man blir så ledsen.
Min kära make säger : men skit i det som hänt se framåt i stället, tänk om jag kunde få in det i min tjocka skalle. Nu tillhör jag ju honkönet o har en förmåga att försöka analysera alla skeenden ner till minsta molekyl i stället- SUCK! är väldigt Onöjd med mig själv just nu.











5 kommentarer:

  1. Nu får vi nog ta oss kragen och göra något åt saken.
    Ska höra med Elisabeth när hon har tid att åka ut till dig :-)
    Vi hörs!

    Kramen

    SvaraRadera
  2. En bok som du kan ha glädje av i det här läget är Stephanie Burns "Move closer stay longer" . Härlig bok som behandlar ämnet hur vi ska ta oss tillbaka efter denna typa av smällar. Har lånat ut min, vet inte vart men den är inte dyr att skicka efter på nätet. Roande och underhållande med många sanningar. Pocket, rätt lättläst.

    SvaraRadera
  3. Hurru Elisabeth, det är ju jag som lånat den. Har snart läst ut den :-D

    SvaraRadera
  4. Känner igen känslan och den är hemsk! Men har man ramlat av och slagit sig så sitter det i.... Jag ska minsann kolla in boken som Elisabeth pratar om!!

    SvaraRadera
  5. Jo, det är väl meningen att de ska äta med lågt huvud för det är enda läget som de kan få vila nacken, dvs upphängningen i nacken som håller i det tunga huvudet, och hela nackbandet, (lig. nuche)
    Men man kan nog hänga hönätet ganska lågt och det funkar också, om det finns utrymme i boxen, då står de förmodligne längre tid med huvudet ner än om de är såna som äter upp maten fort??? funderingar ;o)

    SvaraRadera